Som författare är faktainsamling en viktig del av arbetet. Det finns två olika typer som innebär helt olika förutsättningar. I det här blogginlägget berättar jag om de olika typerna och vilken roll de spelar i mitt eget författarskap. 🙂
Riktad faktainsamling – Det är när jag ska ta reda på något specifikt som jag behöver veta för att berättelsen ska bli bra. Ett exempel var en novell som jag skrev om glasblåsning där jag behövde veta vad de olika delarna i utrustningen kallas. Vissa kunde jag redan på svenska, men eftersom novellen är på engelska så behövde jag också ha reda på de engelska termerna. Jag lyckades hitta en artikel som handlade just om vilken utrustning som de använder och den visade sig vara en utmärkt källa.
Bred faktainsamling – Det är något som jag gör hela tiden. En bred faktainsamling är när jag inte letar efter något specifikt utan läser för att få reda på mer om ett ämne utan att veta om det är något som jag kommer att behöva eller inte. Den breda faktainsamlingen ger mig många idéer, men det är också något som sedan omedvetet kommer med i berättelserna och gör dem rikare. Ett exempel är boken på inledningsbilden: ”Build better worlds – An introduction to anthropogy for game designers, fiction writers and filmmaker.” Den är skriven av två antropologer: Michael Kilman och Kyra Wellstrom. Den behandlar väldigt många olika områden och ger en väldigt bra grundbas för att förstå hur världen fungerar, vilket är oerhört viktigt när man som jag skriver fantasy och science fiction.
Vad gör du för faktainsamling? Har du läst någon bok/blogg, lyssnat på någon podcast eller sett något TV-program som du vill tipsa om?